nå

jag kan inte tro det är du

som jag ser genom (att se mig själv genom dig)

men det finns inget annat det kan bero på











så enkelt har det aldrig varit
att bli verklig genom en tanke

som om allting blir klart, som en dublett







men hur kan något som inte finns kännas så verkligt, ett minne

men jag kan inte tro, varesig att det är så, eller att det är du





men det är det nog